Sammantaget återspeglas energibesparingen hos dörrar och fönster främst i förbättringen av deras isoleringsprestanda. Energibesparingen hos dörrar och fönster i kalla områden i norr fokuserar på isolering, medan i varma sommar- och vinterområden i söder betonas isolering, medan i varma sommar- och kalla vinterområden både isolering och isolering bör beaktas. Förbättring av dörrars och fönsters värmeisoleringsprestanda kan beaktas utifrån följande aspekter.

1. Stärk värmeisoleringsprestanda hos dörrar och fönster

Detta fokuserar på befintliga byggnader i södra Kina, såsom områden med varma sommar- och kalla vinterförhållanden samt områden med varma sommar- och vinterförhållanden. Dörrars och fönsters värmeisoleringsprestanda avser huvudsakligen dörrars och fönsters förmåga att blockera solstrålningsvärme från att komma in i rummet under sommaren. De viktigaste faktorerna som påverkar dörrars och fönsters värmeisoleringsprestanda inkluderar dörr- och fönstermaterialens värmeledningsförmåga, inläggningsmaterial (vanligtvis glas) och fotofysikaliska egenskaper. Ju mindre värmeledningsförmågan hos dörr- och fönsterkarmmaterialet är, desto mindre är dörrens och fönstrets ledningsförmåga. För fönster har användning av olika speciella värmereflekterande glas eller värmereflekterande filmer en god effekt, särskilt att välja reflekterande material med stark infraröd reflektionsförmåga i solljus, såsom lågstrålande glas, är idealiskt. Men när man väljer dessa material är det nödvändigt att beakta fönstrets belysning och inte förbättra isoleringsprestanda genom att förlora fönstrets transparens, annars kommer dess energibesparande effekt att vara kontraproduktiv.

2. Stärk skuggningsåtgärderna inuti och utanför fönster

För att uppfylla designkraven inuti byggnaden kan installation av utvändiga solskydd och solskydd, samt lämplig ökning av längden på balkongen i söderläge, ge en specifik skuggningseffekt. En värmereflekterande tyggardin belagd med metallfilm installeras på insidan av fönstret, med en dekorativ effekt på framsidan, vilket bildar ett dåligt flödande luftlager på cirka 50 mm mellan glaset och gardinen. Detta kan uppnå god värmereflektion och isoleringseffekt, men på grund av dålig direkt belysning bör den vara av rörlig typ. Dessutom kan installation av persienner med en särskild värmereflektionseffekt på insidan av fönstret också uppnå en specifik isoleringseffekt.

3. Förbättra isoleringsprestanda hos dörrar och fönster

Att förbättra isoleringsprestanda hos ytterdörrar och fönster i byggnader syftar främst på att öka värmemotståndet hos dörrar och fönster. På grund av det låga värmemotståndet hos enkelskiktsfönster är temperaturskillnaden mellan inner- och ytterytorna endast 0,4 ℃, vilket resulterar i dålig isoleringsprestanda hos enkelskiktsfönster. Användningen av dubbel- eller flerskiktsglasfönster, eller ihåligt glas, med hjälp av luftmellanskiktets höga värmemotstånd, kan avsevärt förbättra fönstrets värmeisoleringsprestanda. Dessutom kan val av dörr- och fönsterkarmmaterial med låg värmeledningsförmåga, såsom plast och värmebehandlade metallkarmmaterial, förbättra isoleringsprestanda hos ytterdörrar och fönster. Generellt sett förbättrar förbättringen av denna prestanda även isoleringsprestanda.

4. Förbättra dörrars och fönsters lufttäthet

Att förbättra dörrars och fönsters lufttäthet kan minska energiförbrukningen som genereras av denna värmeväxling. För närvarande är lufttätheten hos ytterdörrar och fönster i byggnader dålig, och lufttätheten bör förbättras genom produktion, installation och installation av tätningsmaterial. Vid dimensionering kan bestämningen av denna indikator beaktas baserat på hygienluftväxlingshastigheten på 1,5 gånger/timme, vilket inte nödvändigtvis kräver att dörrar och fönster är absolut lufttäta. För byggnader i norra regionen har förbättring av dörrars och fönsters lufttäthet en betydande inverkan på att minska energiförbrukningen för uppvärmning på vintern.